Wicksell, Knut
Knut Wicksell tillhör idag nationalekonomins klassiker och är ett av dess stora namn. Hans väg till den nationalekonomiska forskningen var lång och krokig. Han började sin akademiska bana med studier i bland annat matematik vid Uppsala universitet på 1870-talet. Under 1880-talet började han engagera sig i sociala, ekonomiska och politiska problem. Deras främsta orsak spårade han till överbefolkning. Botemedlet hette barnbegränsning med hjälp av information om preventiva metoder. Hans inspirationskälla var den befolkningsteori som utvecklats av den engelske ekonomen och prästen Thomas Malthus, 1766-1834.
Wicksell blev en entusiastisk förespråkare för nymalthusianismen. Enligt honom låg vägen till välfärd i en optimal storlek på den svenska befolkningen. Det var ett för många chockerande budskap – ett budskap som han vidhöll livet ut med en aldrig falnande glöd. Wicksell framstod efter några uppmärksammade pamfletter och föredrag om emigrationen, äktenskapet och religionen som en radikal samhällsomstörtare, kritisk mot kyrkan, försvaret och monarkin.
Denna bild förstärktes av Wicksells kritik mot den äktenskapslagstiftning som gjorde mannen till förmyndare över sin hustru. Han vägrade att viga sig kyrkligt och ingick istället år 1889 vid 38 års ålder ett samlevnadskontrakt med norskan Anna Bugge. (Kontraktet formulerades av den unge advokaten Karl Staaff, senare liberal statsminister.) Samlivet med Anna Bugge blev lyckligt. De förenades i ett djupt intresse för och engagemang i samhällsfrågor.
Wicksell försörjde sig under flera år som föredragshållare och fri skribent innan han påbörjade sina studier i nationalekonomi. Han behöll sitt intresse för debatt och journalistik livet ut och medverkade flitigt i dagspressen även sedan han blivit professor i Lund 1901. Under sin tid som professor publicerade han två arbeten, först på tyska och sedan översatta till svenska, Föreläsningar I och II, vilka sammanfattade dåtidens nationalekonomiska teori. Dessa är de första moderna läroböckerna i ämnet nationalekonomi på svenska – två arbeten som står sig än i idag.
I dag är Wicksell främst känd för sina bidrag till penningteorin. De utgör hans mest banbrytande vetenskapliga verk. Wicksell föreslog att målet för penningpolitiken borde vara en stabil prisnivå. Medlet skulle vara ränteändringar. Han utvecklade en teoretisk ram som gav klara rekommendationer rörande penningpolitiken. I korthet hävdade han att om prisnivån var stigande, skulle centralbanken höja räntan tills prisrörelsen avstannade. Om priserna var fallande skulle centralbanken sänka räntan till dess prisnivån låg konstant. Detta teoribygge ligger idag bakom den s k inflationsmålsstyrning som många centralbanker för närvarande följer, bland annat Sveriges Riksbank, Bank of England och ECB, den europeiska centralbanken.
Wicksell lämnade även inflytelserika bidrag till kapitalteorin och beskattningsteorin. Hans arbeten vilade på en strävan att skydda minoriteter från majoritetsförtryck. Han förfäktade vad han kallade för frivillighetens princip som garanti för rättvis beskattning. Den innebar att ingen skattebetalare ska betala skatt för verksamheter som han eller hon saknar intresse för – givet en rättfärdig fördelning av inkomster och förmögenheter.
Som vetenskapsman var Wicksell noggrann, försiktig och snarast blygsam – en bild som står i skarp kontrast till den radikale Wicksell som förekom i den allmänna debatten. Han framtonade som en radikal liberal i ekonomiska och sociala frågor. Han kämpade för allmän rösträtt, för kvinnans självständighet, för religiös och politisk frihet. Han var då en totalt orädd och konsekvent fritänkare som kunde engagera sig på snart sagt alla områden. Wicksells civilkurage och principfasthet gjorde honom uppskattad inom såväl den liberala rörelsen som inom socialdemokratin. Han påverkade samhällsdebatten i Sverige på många områden, bland annat genom sin kritik av marxismen och socialismen som ekonomiska system.
Wicksells liv och gärning har på ett lysande sätt tecknats av Torsten Gårdlund i Knut Wicksell. Rebell i det nya riket. Bonniers, 1956, nyutgåva 1990, SNS förlag. Se även Lars Jonung, ”Knut Wicksell” i Christina Jonung och Ann-Charlotte Ståhlberg, red, Ekonomporträtt. Svenska ekonomer under 300 år. SNS förlag, 1990, Kristianstad. Ett hundratal av Wicksells opublicerade manuskript har utgivits i ”Att uppfostra det svenska folket” på SNS förlag, 2001.
Lars Jonung
lars@jonung.se