Mill, John Stuart

Fadern James Mill, vid det brittiska Ostindiska kompaniet, och dennes vän filosofen och utilitaristen Jeremy Bentham präglade J S Mills uppväxt och tidiga politisk-filosofiska tänkande. James Mill var intresserad av pedagogik och lade upp ett ambitiöst utbildningsprogram; grekiska vid tre och latin vid åtta års ålder, antikens klassiker och ekonomer som Adam Smith och David Ricardo. J S Mill fortsatte med universitetsstudier, anställdes på Ostindiska kompaniet, där han skulle arbeta i 35 år, och gjorde sig ett namn som skribent med en samtidigt klassisk och radikal liberal linje.

I tjugoårsåldern drabbades Mill av en livskris – kanske inte så allvarlig, men den gjorde honom i alla fall mer oberoende gentemot fadern och Bentham. Utilitarismen följde honom dock.

Mill författade ett flertal viktiga skrifter om nationalekonomi, politik och filosofi. Han försvarade en långtgående empirism i A System of Logic (1843). Mill tillhörde de främsta i den klassiska nationalekonomiska skolan. Hans Principles of Political Economy (1848; sv. Nationalekonomiens principer) blev en inflytelserik lärobok.

Mills mest berömda politiska verk är On Liberty (1859; sv. Om friheten). Där hävdar han att det enda hållbara motivet för att inskränka en persons frihet är att skydda någon annans frihet. Bokens försvar av yttrandefriheten tillhör något av det viktigaste i den liberala idétraditionen. I Considerations on Representative Government (1861; sv. Om det representativa styrelseskicket) pläderar Mill för en representativ demokrati med förordningar som ger skydd mot likriktning och minoritetsförtryck. Hans strävan att släppa fram det annorlunda, det otraditionella, leder också fram till krav på religionsfrihet, frihandel, fri ekonomi, fria skolor, frihet för kvinnorna med mera. Som parlamentsledamot 1865-68 arbetade Mill bland annat för rösträttsreformer.

Mill är en av 1800-talets allra främsta liberala tänkare och han brukar betecknas som den förste företrädaren för en socialliberalism som vill förena en stor personlig och ekonomisk frihet med en social omsorg med andra människor. Mill blev under senare år mer positiv till statliga ingrepp i ekonomin och han anses av en del också som en inspiratör för den socialistiska idétraditionen.

Det mest slående med Mill är kanske hur moderna hans tankar fortfarande verkar – hur måste han då inte ha uppfattats på sin egen tid? Relationen med den gifta väninnan Harriet Taylor, som senare blev hans hustru, är ett exempel på det personliga planet. Mills tankar om jämställdhet mellan män och kvinnor är nog det mest moderna hos honom – han tycks själv ha levt som han lärde. Ämnet behandlas i The Subjection of Women (1869; sv. Kvinnans underordnade ställning och Förtrycket av kvinnorna), vars princip är att varje inskränkning av jämställdheten måste motiveras, inte tvärtom; en revolutionerande tanke för sin tid och fortfarande obekväm för många. ”Har det någonsin funnits en dominans som inte förefallit naturlig för den dominerande?”

Life of John Stuart Mill (1954) av Michael St. John Packe är en större biografi. En annan biografi är Eugene August: John Stuart Mill – A Mind at Large (1976). Carl-Johan Westholm disputerade på Ratio och universalitet – John Stuart Mill och dagens demokratidebatt (Rabén & Sjögren 1976). Han har även utgivit John Stuart Mill och vår tid – 140 år efter On Liberty (Ohlininstitutet 1999). Sven Ove Hansson har skrivit en bok om Mills förhållande till socialismen: John Stuart Mill och socialismen (Tidens förlag 1995). Mills självbiografi Autobiography (sv. Mitt liv) publicerades posthumt 1873.

Rasmus Jonlund
jonlund@liberal.se