Masaryk, Tomás (Garrigue)

Masaryk föddes på den mähriska landsbygden utanför Göding (dagens Hodonín), som då tillhörde den österrikiska halvan av den habsburgska dubbelmonarkin. Hans far var slovakisk kusk och modern en tyskspråkig hushållerska. Efter en kort tid som smedlärling fick han möjlighet att studera i Brünn (Brno) och vid universitetet i Wien, där han doktorerade i filosofi 1876. Masaryks filosofi kan beskrivas som nykantiansk.

Han engagerade sig tidigt i den tjeckiska nationella frågan och drog sig inte för att här utmana breda opinioner. 1886–88 avslöjade han att påstått medeltida handskrifter, vilka aktades högt av tjeckiska nationalister, i själva verket var 1800-talsförfalskningar, och 1899–1900 red han spärr mot en antisemitisk hetskampanj mot juden Leopold Hilsner som stod anklagad för ritualmord.

Han invaldes för det liberala ungtjeckiska partiet i österrikiska riksrådet 1891 men avgick 1893 i protest mot nationalistiska överdrifter. År 1900 bildade han det tjeckiska folkets realistparti och företrädde detta parti i riksrådet 1907–14. I riksrådet riktade han skarp kritik mot Österrike-Ungerns allians med Tyskland och förtrycket av serber och kroater på Balkan.

Från att ha förespråkat en federal ombildning av dubbelmonarkin, med stärkt ställning för tjeckerna, övergick han till att se framtiden i en ny stat bildad av de tjeckiska och slovakiska landsdelarna. Denna vision uttalade han första gången 1915 efter att ha flytt till Paris, och vann småningom västmakternas stöd för tanken. Vid Österrike-Ungerns sammanbrott 1918 låg vägen öppen för den nya statsbildningen, där tjeckoslovaker definierades som ett folk medan tyskar, ungrare, rutener och polacker var minoritetsfolk. Masaryk förblev landets president till 1935.

Masaryks prägel på den tjeckoslovakiska mellankrigstiden kan inte överskattas. Tack vare sin oförvitlighet och sitt avståndstagande mot tjeckisk-nationalistiska överdrifter hade han en stark ställning också hos slovakerna, vilket möjliggjorde den märkliga bedriften att i en tid av etnonationalism skapa en mångkulturell stat där två etniska grupper blev ett gemensamt statsbärande folk och där minoritetsfolkens rättigheter respekterades. Trots att landet inte skonades från politiskt våld förblev Tjeckoslovakien, till skillnad från sina grannländer, en stabil demokrati. Detta är till stor del Masaryks förtjänst.

Som president arbetade han hårt för att etablera en liberal rättsstat med maktdelning, religionsfrihet och åsiktsfrihet; han ägnade också betydande kraft åt att balansera motsättningar mellan olika etniska grupper och inte minst mellan tjecker och slovaker. Masaryks stora nederlag kom efter hans död, när den tjeckoslovakiska mångkulturella idén krossades i och med att sudettyskarna 1938 hälsade Hitler som befriare. Hans visioner om ett öppet, demokratiskt samhälle präglat av etnisk och religiös mångfald fortsätter dock att inspirera.

Stanley B. Winters och Harry Hanak har redigerat 3-volymsverket T. G. Masaryk (Macmillan 1989–90). Nämnas kan också H. Gordon Skillings T. G. Masaryk: Against the current, 1882–1914 (Macmillan 1994) och Z. A. B. Zemans The Masaryks: The making of Czechoslovakia (2 uppl. Tauris 1990). Tjeckiska statens webbplats om Masaryk finns på .

Martin Andreasson
martin.andreasson@liberal.se