Locke, John

Efter studier i Oxford ägnade sig Locke åt medicin och kemi. 1667–81 var han personlig läkare och sekreterare till den ledande whigpolitikern Lord Shaftesbury. Locke invaldes i Royal Society 1668 och levde i exil i Nederländerna 1683-89.

Locke var en banbrytande filosof, både inom kunskapsteorin – där han företrädde en empirisk inriktning – och inom samhällsteorin.

Den ärorika revolutionen i Storbritannien 1688 var den första stora liberala revolutionen. Den innebar att kungamakten begränsades och parlamentet stärktes. Skyddet för äganderätten och andra medborgerliga rättigheter förstärktes. Locke var en viktig försvarare av idéerna bakom denna omvälvning. Han kom i sin tur att bli en viktig inspiratör till 1700-talets upplysningsfilosofi med dess maktdelningslära och krav på medborgerliga rättigheter. Locke är den som mer än någon annan förtjänar epitetet ”liberalismens fader” och hans filosofiska utgångspunkter har tjänat som inspiration för den liberala idédebatten ända in i vår tid.

Lockes viktigaste politiska skrift är Two Treatises of Government, som utgavs anonymt 1690. Första delen innehåller en omständlig uppgörelse med en av Lockes samtida, Robert Filmer, som i dag saknar intresse för andra än specialister. Den andra delen är en av de allra första verkligt betydande texterna i den liberala idétraditionen. Den finns översatt till svenska: Andra avhandlingen om styrelseskicket (Daidalos 1998).

Locke hävdar att alla människor har rätt till liv, personlig frihet och egendom. Grunden för samhällsgemenskapen är att medborgarna avstår från vissa friheter i utbyte mot samhällets beskydd av liv och egendom. Medborgarna är inte är bundna av sina plikter mot samhället om inte samhället uppfyller sin skyldighet att skydda individens frihet. Detta är utgångspunkten för det konstitutionella styrelseskicket och innebär att det under vissa omständigheter kan vara rätt att göra revolution.

Lockes samhällsfilosofi bygger inte på någon religiös grund utan på en sekulariserad naturrättslära. Han utgår i sina resonemang från ett tänkt naturtillstånd. Där har varje människa en rätt till sin egen person. Ur rätten till den egna personen följer rätten till den personliga egendomen, eftersom egendomen har uppstått ur det egna arbetet. I naturtillståndet har människorna inget skydd mot våld men genom sitt förnuft inser de att deras situation kan förbättras genom samarbete. Genom ett samhällskontrakt avsäger sig människorna vissa naturliga friheter i utbyte mot samhällets beskydd av liv, frihet och egendom. Kontraktet är ömsesidigt; medborgarna inte är bundna av sina plikter mot samhället om inte detta uppfyller sin skyldighet att skydda liv och egendom.

Locke har också publicerat skrifter om uppfostran och religiös tolerans, bl.a. A Letter on Toleration, 1689.

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se