Holmes, Stephen

I USA blev liberalismen en politisk kraft genom president Franklin Roosevelts ”New Deal”. Depressionen framtvingade en fundamental omvärdering av statens uppgift. Under 1930-talets massarbetslöshet och fattigdom ingrep Washington med ekonomiska och sociala insatser för att lindra nöden och för att återge amerikanerna framtidstro. USA fick en välfärdspolitik som sedan gradvis byggdes ut efter andra världskriget. Under 1960-talet lanserade president Lyndon Johnson ”The Great Society”, ett massivt reformprogram för att utrota fattigdom och social utslagning.

Men under 1970-talet kom bakslagen: Vietnamkrig, inflation, ras- och generationsmotsättningar och en allmän misstro mot politiker. 1980 valdes Ronald Reagan till president på budskapet att Washington inte längre var lösningen utan problemet. Ända sedan dess har liberaler pressats tillbaka av en konservativ populism vars ledmotiv lyder att staten utgör det största hotet mot den enskildes frihet. Politiker och politik är därför per definition att misstro och bekämpa.

Filosofen och statsvetaren Stephen Holmes är en av de främsta representanterna för en liberalism som vill återupprätta och försvara statens roll för amerikansk samhällsutveckling. En stark stat, hävdar Holmes, utgör det främsta värnet för den enskildes fri- och rättigheter. I The Cost of Rights (1999), skriven tillsammans med Cass Sunstein, konstateras att medborgerliga rättigheter för att kunna upprätthållas och bevaras kräver statligt ingripande: ”No right is simply a right to be left alone by public officials. All rights are claims to an affirmative governmental response”.

Medborgarskapet kostar, ekonomiskt och politiskt. I Passion and Constraint (1995) samlar sig Holmes till ett försvar av den klassiska liberalismens principer som fullt tillämpbara i en modern demokrati och välfärdsstat. Fördelning av ekonomiska resurser till offentliga ändamål är inget brott mot liberala och demokratiska principer. Tvärtom. Att hjälpa fattiga var redan i inledningen av den liberala eran inte bara en moralisk förpliktelse, det höll marknadsekonomin vid liv. Utan en minimistandard hotade socialt kaos.

Motståndare till välfärdspolitik i USA hävdar ofta att den leder till en klientstat och strider mot konstitutionens fri- och rättigheter. Men då bortser de ifrån att det är staten som definierar och försvarar äganderätten precis som den försvarar medborgarna mot våld och övergrepp. Den enskilde kan inte hjälpa sig själv utan hjälp från staten, hävdar Holmes. En generell välfärdspolitik kan därför inte sägas strida mot liberala grundvärderingar.

Ett program som ger fattiga barn mat och dryck innebär en kollektiv omfördelning av resurser, men är individualistisk i den meningen av den hjälper enskilda som oförskyllt befinner sig i ”fel” socialgrupp. På samma grundval vilar rätten till fri och allmän skolutbildning: Staten har ett intresse av att styra över resurser för att hjälpa samtliga medborgare till att bli dugliga individer.

Mats Wiklund
mats.wiklund2@comhem.se