Dewey, John

Deweys långa och breda gärning som akademiker, offentlig debattör och reformivrare karaktäriseras av en brinnande iver att röja undan fördomar och okunskap. Dewey var aldrig politiskt ansluten men hans hållning är liberal med tydlig vänsterfärg. Han gjorde sig framförallt bemärkt genom sina kunskapsteoretiska analyser där han använde sig av naturvetenskapliga och beteendevetenskapliga metoder.

Dewey vände sig mot föreställningen om att idéer och tankar existerade oberoende av omvärlden. Hur kan man då vara säker på att ”tankevärlden” korrekt speglar den ”riktiga” världen? Han anlade alltså ett prövande, empiriskt betraktelsesätt på vad som tidigare hade varit abstraktioner. Genom bland annat psykologiska studier av inlärning under skiftande betingelser övertygades han om att kunskap erhålls – och kan studeras – genom en dynamisk växelverkan mellan organismer (medvetande) och miljö (Studies in Logical Theory, 1903). Kunskap blir ett redskap för att kontrollera och hantera en osäker omvärld.

Insikten om att varje tro och föreställning är meningslös utan en verifierbar handling, att tanke och handling är ett, kom ursprungligen från filosofen William James. Han kallade den pragmatism. Men det var Dewey som utvecklade och breddade begreppet. Kunskap erhålls genom en handling i syfte att uppnå behov och målsättningar. En tro eller övertygelse blir sann eller bekräftas genom konsekvenserna av en handling. Om vi ”belönas” – blir lyckliga, ser en mening i tillvaron, etc. – genom att handla som om Gud eller den fria viljan existerar bekräftas de och blir i pragmatisk mening sanna.

Talet om medvetandet och dess idéer var enligt Dewey ett uttryck för elitism och klasstänkande som skapar andra falska motsättningar och föreställningar om överlägsenhet: stabilitet mot förändring, vetskap mot slump. Jämförd med vetenskapen riskerade filosofin att bli irrelevant och otidsenlig.

Med pragmatismen följde ett annat förhållningssätt: pluralismen. Universum är inte ett slutet system utan lösligt sammansatt. Ting står i förhållande till andra ting, men mångdimensionellt. Associationer och erfarenheter följer inte en rak linje, från en början till ett slut. Det ena dominerar inte absolut över det andra.

Dewey satte in tankegångarna i ett politiskt sammanhang. Han vägrade att acceptera falska motsättningar. Det moderna samhällets intressekonflikter mellan institutioner och individer är bara temporära; de både kan och måste balanseras. Deweys pluralism utgår från individen men en individ som är en produkt av sociala förhållanden och som uttrycker sig och agerar i ett socialt sammanhang. Genom att vara i ständig förändring garanterar de enskilda individerna ett fritt och dynamiskt samhälle. De har rätt att ingå i vilka förhållanden de önskar. De står fria från institutionernas, familjens, statens och gruppens, definition av identitet och lojalitet (Human Nature and Conduct, 1922, The Public and its Problems, 1927).
Det var en inställning som, genom Deweys skrifter och framträdanden, fick ett allt starkare genomslag. Den stärkte yttrandefrihet och akademiskt oberoende. Den gjorde USA mer tolerant och demokratiskt.

För den som vill veta mer om pragmatismen och pluralismen rekommenderas Louis Menands The Metaphysical Club (2001).

Mats Wiklund
mats.wiklund2@comhem.se