Hebbe, Wendela
Wendela Hebbes far var en mycket begåvad och lärd, men försupen, kyrkoherde i Jönköping. Hon uppmuntrades tidigt att utveckla sina litterära och musikaliska talanger. Wendela gifte sig 1832 med Gustaf Clemens Hebbe och de flyttade till en gård utanför Värnamo. Han gjorde konkurs 1839 och flydde därefter utomlands. Utblottad och med tre döttrar att försörja återvände Wendela till Jönköping och började undervisa i musik och teckning. Men inkomsterna förslog inte, varför hon 1840 skickade ett romanmanus till Lars Johan Hierta i Stockholm.
Romanen Arabella utgavs 1841 och Hierta kom att ge ut flera av hennes litterära alster, bland annat romaner som berörde fattigvårds- och nykterhetsfrågorna och andra sociala problem.
År 1841 anställde Lars Johan Hierta henne som landets första kvinnliga yrkesjournalist av på Aftonbladet. Hon arbetade där i tio år och kom att fungera bland annat som kulturchef. Hon skrev musik-, teater- och litteraturrecensioner och redigerade tidningens följetonger. Wendela arbetade även med manuskripturval, redigering och översättning för Hiertas bokförlag.
Wendela Hebbe delade Hiertas liberala och humanitära inställning. Hon blev pionjär som socialreporter när hon skrev om de fattigas situation i huvudstaden och hon gjorde upprop till stöd för nödställda människor.
Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta hade inte bara en professionell relation. De fick även en son tillsammans, som hon födde i hemlighet i Frankrike 1852. Hierta var gift och levde under en längre tid i två äktenskapslika förhållanden och sörjde väl för bägge familjerna.
Genom Hierta och Aftonbladet kom Wendela också i kontakt med Carl Jonas Love Almqvist som också medarbetade i tidningen. Hon var även tonsättare och hon arrangerade litterärmusikaliska salonger där Almqvist och andra liberaler deltog. Förutom egna kompositioner upptecknade och arrangerade hon flera folkliga romanser. Hebbe hjälpte också Almqvist med att harmonisera flera av hans musikstycken och hon sjöng dem inför vänkretsen. Almqvist tackade henne med sin pianofantasi Vendelas mörka lockar.
Anders Johnson
anders@skriftstallet.se