Gripenstedt, Johan August
Under perioden 1840-70 förändrades den svenska lagstiftningen i grunden. Folkskolan infördes, kvinnors rättigheter stärktes och den ekonomiska friheten vidgades. Denna liberala revolution lade grunden för den industriella revolution som senare inträffade.
Den viktigaste politikern bakom 1800-talets liberala systemskifte var Johan August Gripenstedt. Som ägare bl.a. till godset Nynäs i Södermanland hade han personliga erfarenheter av företagande inom spannmålsexport och järnindustri. Genom giftermål 1842 knöts han till den liberala kretsen kring C H Anckarswärd. Gripenstedt tog också starkt intryck av den franske frihandelsförespråkaren Frédéric Bastiats idéer.
Blott 35 år gammal kom han 1848 in i regeringen som konsultativt statsråd. Tre år senare blev han t.f. finansminister och 1856 finansminister. Gripenstedt var både en lysande talare och en skicklig maktpolitiker. Hans glänsande och optimistiska hyllningar av Sveriges ekonomiska utveckling vid riksdagen 1857 kom att kallas ”blomstermålningarna”.
Gripenstedt var starkt inblandad i de flesta liberala reformer under denna tid, t.ex. det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden 1857 och näringsfrihetens införande 1864. Andra viktiga reformer var ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnorna, avregleringen av bankväsendet samt fri in- och utvandring. Han var motståndare till en utrikespolitisk aktivism och bidrog aktivt till att Sverige 1863 inte slöt upp på Danmarks sida i konflikten med Preussen.
Gripenstedts sista stora politiska seger var då han 1865 lyckades driva igenom Sveriges anslutning till det europeiska frihandelssamarbetet. Gripenstedt hade lett förhandlingarna med Frankrike och regeringen lät avtalet träda i kraft innan riksdagen hade godkänt det. Därtill hade Gripenstedt sett till att alla länder, alltså inte bara de som omfattades av avtalet, skulle omfattas av tullsänkningarna. Genom skickligt manövrerande såg Gripenstedt sedan till att riksdagen godkände frihandelsavtalet.
Per T Ohlsson: 100 år av tillväxt – Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen (Brombergs 1994).
Anders Johnson
anders@skriftstallet.se
