Geijer, Erik Gustaf

Geijer kom från den värmländska bruksmiljön och tillhörde en släkt som i generationer var viktiga bruksägare. 1799 kom han som student till Uppsala universitet och blev 1817 historieprofessor där. Vid två riksdagar representerade Geijer universitetet i prästeståndet, 1828-29 och 1840-41.

Geijer hade först framträtt som konservativ – dock inte av det reaktionära slaget. Under 1820-talet blev han allt mera klar över att en ny tid, industrialiseringen, började bryta fram – en tid som fordrade nya politiska lösningar. Han tog viktiga intryck av de nya strömningarna dels genom besök i England 1809-10 och i Tyskland 1825, dels genom att noga följa den europeiska idédebatten.

Successivt orienterade sig Geijer i liberal riktning, vilket gjorde att han kände sig alltmer isolerad i det konservativa Uppsala. Dessa känslor kom till uttryck i den berömda dikten På nyårsdagen 1838 (”Ensam i bräcklig farkost”).

Geijers liberalism byggde på den s.k. personlighetstanken, alltså att alla människor har unika egenskaper och att samhällets mål bör vara att ge alla möjlighet att på bästa sätt utveckla sin personlighet. I sina memoarer (Minnen 1834) formulerade han denna tanke så här:

”Det finnes ingen enda människa, som ej kan göra någonting, bättre än alla de andra. Också finnes det ej en enda, av vilken jag icke tilltror mig att lära något. – Det är min liberalism – : att låta allt gälla vad det kan gälla!”

Som en konsekvens av personlighetstanken avvisade Geijer det gamla stånds- och skråsamhällets institutioner och bejakade de nya frivilliga ”associationer” (bolag och föreningar) som han såg växa fram.

Som liberal ideolog kom Geijer att engagera sig starkt i problemen kring fattigdom och arbetslöshet. Han förordade bland annat ett moderniserat undervisningsväsende, näringsfrihet och demokratiska reformer. Han formulerade 1838 en grundprincip för det ” konstitutionella regemente” som han förordade: ”lydnad för gällande lag, men öppen rätt att fordra en bättre, och fri diskussion om medlen därtill”.

Vid 1840 års riksdag lade Geijer förslag om allmän rösträtt för män och samfällda val till en kammare. Geijer blev en av de drivande personerna bakom Reformvännernas sällskap, som bildades 1844 för att understryka kravet på allmän och lika rösträtt för alla myndiga män.

Det finns mycket skrivet om Geijer. En relativt nyutgiven biografi är Anders Ehnmark: Minnets hemlighet – En bok om Erik Gustaf Geijer (Norstedts 1999).

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se