Borg, Fredrik Theodor

Borg föddes i Landskrona, där fadern var skräddarmästare, och blev student i Lund 1841. År 1848 flyttade han till Stockholm och utgav tillsammans med N. P. Nordin under ett par år den radikala tidningen Reform. Han var även medarbetare i Aftonbladet och Budbäraren. År 1855 övertog han Öresunds-Posten i Helsingborg, som var hans huvudsakliga verksamhet under 40 år.

År 1845 hade en rörelse som kallades “Bildningscirklarna” startats i Stockholm. Det var några präster som ville öka arbetarnas upplysning och undanröja de sociala missförhållandena. Borg omvandlade en läsecirkel till en förening. För detta blev Borg åtalad med yrkande om dödsstraff. Han frikändes och fler föreningar bildades i andra delar av landet. Dessa kallades arbetarföreningar och blev föregångare till fackföreningarna. Senare blev de ett alternativ till de socialistiska fackföreningarna. 1856 utgav han boken Kvinnans historia.

När Borg 1879 blev invald i andra kammaren anslöt han sig till lantmannapartiet och tillhörde konstitutionsutskottet i två perioder. Lantmannapartiet bildades 1867 av moderat konservativa bönder men hade inslag av liberalism och frisinne.

När Borg 1884 inte blev omvald till andra kammaren blev han snabbt av landstingets majoritet placerad i första kammaren. Man ville ha ”den ifrige framstegsmannen och frihandlaren på Skåne-bänken i första kammaren” enligt Sydsvenska Dagbladets minnesruna av Borg 1895. Även här drev han kvinnofrågan och fick igenom förslaget om att kvinnor inte får ingå äktenskap före 17 års ålder.

Borg hade svårt att finna sig tillrätta i den aristokratiska första kammaren. Han tillhörde därför där, tillsammans med några få likatänkande, en liten avancerad demokratigrupp. Han fick bära öknamnet ”socialist” trots att han ansåg att socialismen var ”frihetsfientlig, för lite idealistisk och praktiskt omöjlig”.

Louise Nyström-Hamilton: Fredrik Borg, idealisten och föregångsmannen (1910).

Uno Jonsson
uno.jonsson@telia.com