Berlin, Sir Isaiah

Berlin var en frihetlig, anti-auktoritär filosof som flitigt kritiserade bl.a. marxistisk historiedeterminism och totalitarism i alla former. Han kontrasterade filosofiska idéer med olika grad av paternalism mot varandra, och argumenterade för att överlåta åt individen själv att finna mål i sitt liv. Centrala begrepp i denna diskussion är positiv och negativ frihet, termer som Berlin lanserade i Two Concepts of Liberty (1958). Berlin själv tog ställning för den negativa friheten, vilken betecknar frihet från yttre tvång.

Begreppet positiv frihet innebär att frånvaro av tvång är otillräcklig för att en människa ska anses fri; hon måste också besitta tillräckliga resurser för att i någon bemärkelse kunna använda sin frihet. Berlin påpekade att negativ och positiv frihet kan komma i konflikt med varandra: för att öka någons positiva frihet måste någon annans negativa frihet inskränkas. Berlin varnade också för riskerna med den positiva friheten: Idén, att frihet är när människan har möjlighet att förverkliga sig själv, öppnar för självutnämnda uttolkare av vad individen innerst inne vill. I värsta fall kan politiska projekt i frihetens namn leda ett allt annat än fritt samhälle.

Det sägs att Berlin gillade att kategorisera åsikter, personer och synsätt, vilket speglas i de idéer han kopplas samman med. Näst distinktionen mellan negativ och positiv frihet är Berlin kanske mest känd för två andra kategorier, beskrivna 1953 i uppsatsen ”The Hedgehog and The Fox” (”Igelkotten och räven”). I denna uppsats kontrasterar Berlin pluralistiska mot enhetliga (monoistiska) världsuppfattningar.

Bildspråket lånade Berlin från den grekiske poeten Archilochos som lär ha sagt att ”Räven vet många saker, men igelkotten vet en stor sak”. Med hjälp av detta bildspråk kunde Berlin beskriva exempelvis Platon och Nietzsche som igelkottar, som låter en överordnad princip styra livet. Shakespeare och Goethe liknar mer räven, som symboliserar pluralism – men därmed också splittring och konflikt mellan olika sätt att leva.

I snäv akademisk bemärkelse är Berlin inte någon av de tyngre filosoferna: Han publicerade för lite och i fel forum. Hans Two Concepts var i själva verket hans installationsföreläsning för professuren vid All Souls college i Oxford.

Icke desto mindre är Berlins idéer välkända, både i och utanför akademiska kretsar. Distinktionen mellan positiv och negativ frihet har kritiserats, och alternativ har föreslagits. Men styrkan i Berlins distinktion är inte att den är filosofiskt vattentät – utan att den med mycket enkla medel strukturerar debatten om frihet på ett sätt som gör det möjligt att minimera begreppsförvirringen.

Liberala politiker brottas mer eller mindre dagligen med avvägningen mellan negativ och positiv frihet och Berlins budskap är en ständig påminnelse om konflikten mellan dessa två.

Isaiah Berlin: Liberty (som bland annat innehåller Four Essays on Liberty; Oxford University Press 2002; sv. övers. Fyra essäer om frihet, Ratio 1984). Michael Ignatieff: Isaiah Berlin – A Life (Chatto & Windus 1998).

Andreas Bergh
andreas.bergh@nek.lu.se