Bentham, Jeremy

Trots den juridiska utbildningen praktiserade Bentham inte juridik. I stället ägnade han sig åt skrivande och levde på faderns pengar. I likhet med John Stuart Mill och Herbert Spencer var Bentham filosofiskt radikal: Han förespråkade allmän rösträtt för både kvinnor och män, representativ parlamentarism och anonyma val. Han var även starkt kritisk mot kungen och kyrkan.

Benthams viktigaste verk är utan tvekan Introduction to the Principles of Morals and Legislation, 1789 (återutgiven av Prentice Hall 1970). Det var här Bentham beskrev och utvecklade principen om största möjliga lycka. Teorin grundas i lycka och lidande (”pleasure and pain”) som enligt Bentham bara kan finnas hos individer. Individen drivs enligt Bentham av ett rationellt självintresse. Detta gör det möjligt att förklara mänskligt beteende med de enkla grundantagandena att människor söker tillfredsställelse eller lycka, och försöker undvika smärta. Därmed kunde samhällsvetenskap enligt Bentham bedrivas på samma sätt som naturvetenskapen förklarar skeenden genom att hänvisa till fundamentala naturlagar.

För Bentham var det viktigt att politiska reformer baserades på en korrekt uppfattning om den mänskliga naturen, och hans metod var den så kallade nyttokalkylen. Enligt denna ska varje politiskt förslag dömas efter i vilken utsträckning det ökar lyckan och minimerar lidandet.

Bentham var övertygad motståndare till alla idéer om så kallade samhällskontrakt som ger individer okränkbara rättigheter. För Bentham var rättigheter bara nonsens, och idén om naturliga rättigheter avfärdade han med en klassisk formulering: ”Nonsense on stilts” (nonsens på styltor). Eftersom människor alltid har levt i ett samhälle, har det aldrig funnits något naturtillstånd och följaktligen är det meningslöst att tala om ett samhällskontrakt.

Det utilitaristiska tänkandet dominerade länge moralfilosofin och hade även stort inflytande på nationalekonomin vars metoder passade synnerligen väl för Benthams utilitaristiska nyttokalkyler. Benthams motstånd mot mänskliga rättigheter och fokus på individers förmåga att känna lidande och lycka har också gjort honom till en populär filosof inom djurrättsrörelsen. För Bentham var det ointressant om djuren har mänskliga egenskaper som förnuft eller språk: Kan djur lida ska lidandet beaktas i nyttokalkylen. Bentham själv var dock varken vegetarian eller motståndare till djurförsök.

Hos Bentham fanns en befriande individualism och en optimistisk syn på samhällsvetenskapens möjligheter, som dessutom kombinerades med en stark tro på demokratin. Det är lätt att kritisera reduktionen av mänskligt beteende till att bara handla om lycka och lidande – men det är alltid lätt att kritisera reduktioner av detta slag.

Utilitarismen och dess principer har granskats i två hundra år, och även om denna process har uppdagat betydande glipor, var det trots allt Benthams egna utilitaristiska principer som övertygade honom om demokratins fördelar och motiverade hans motstånd mot kungahuset och kyrkan.

På svenska finns en av Benthams (i detta sammanhang mindre viktiga) Panopticon – En ny princip för inrättningar där personer övervakas (Nya Doxa 2002). The Bentham project: www.ucl.ac.uk/Bentham-Project/.

Andreas Bergh
andreas.bergh@nek.lu.se