Popper, Karl

Idealet att göra folket lyckligt är kanske det mest farliga bland alla politiska ideal. Det leder oavbrutet till en strävan att påtvinga andra vår ‘högre’ värdeskala för att få dem att inse det, som för oss förefaller att vara av störst betydelse för deras lycka, till målsättning att, så att säga, frälsa deras själar. Det leder vidare till utopism och romantik. Kampen mot lidandet måste betraktas som en plikt, medan rättigheten att bry sig om andras lycka måste uppfattas som ett privilegium som inskränker sig till den egna bekantskapskretsen. I det senare fallet kan vi kanske ha en viss rätt att försöka hävda vår värdeskala. Denna vår rättighet finns till endast om, och på grund av, att de kan bryta kontakten med oss.