Chydenius, Anders

Chydenius är den som mer än någon annan förtjänar epitetet ”den svenska liberalismens fader”. Han var kaplan i Nedervetils annexförsamling utanför Gamlakarleby i Österbotten och utvecklade som själasörjare i en fattig landsända ett djupt socialt engagemang. Han försökte introducera bättre metoder i jordbruket och han organiserade smittkoppsvaccinering bland allmogen 1761, vilket sannolikt ingen i hela riket gjort före honom. Han engagerade sig mot superiet och lyckades stoppa etablering av krogar runt Gamlakarleby. Den fråga som förde honom till riksdagen 1765 var det bottniska handelstvånget, som innebar att bland annat österbottningarna inte själva fick segla med sina varor till andra länder. Därigenom kunde främst Stockholmsköpmännen göra vinster på de fattigare landsändarnas bekostnad.

Chydenii sociala engagemang ledde alltså fram till krav på ekonomisk frihet. Väl i riksdagen insåg han att sådana reformer kunde genomföras bara om det politiska systemet demokratiserades: Adelns makt måste reduceras till förmån för böndernas. Riksdagshandlingarna måste vara offentliga. Tryckfrihet måste införas. Chydenius anslöt sig till de yngre mössorna, ett parti som dominerade 1765–66 års riksdag och som var kritiskt till aristokratin, byråkratin och merkantilismen.

Chydenius hade betydande del i att riksdagen avskaffade det bottniska handelstvånget, avreglerade fisket, avskaffade stödet till manufakturerna, mildrade tvånget mot legohjonen, reformerade riksdagsarbetet till de ofrälse ståndens fördel och – framförallt – införde världens mest liberala tryckfrihetslagstiftning. Det är genom 1766 års tryckfrihetsförordning som Sverige än i dag har den unika, grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.

Parallellt med insatserna i riksdagen publicerade Chydenius åtta skrifter 1765–66, däribland den ännu i dag omtalade Den Nationnale Vinsten. Här utvecklade han – elva år före Adam Smiths Nationernas välstånd – teorin bakom marknadsekonomin.

Anders Chydenius utgav 1778 Tankar om Husbönders och Tienstehions Naturliga Rätt där han skarpt kritiserade landsbygdsproletariatets rättslöshet. Han ondgjorde sig över misshandeln av tjänstefolk och motsatte sig att deras lön fastställdes enligt fasta taxor och att de skulle kunna utlottas bland villiga arbetsgivare. Chydenius visade också engagemang för förtryckta i fjärran länder. Han tog avstånd från ”det tyranniska herraväldet i De Ängelska och Hålländska besittningarna uti Batavien” (vilket avsåg hela Sydostasien). Om spanjorernas härjningar i Mexiko skrev den åldrande kyrkoherden: ”Menniskligheten blöder då man ser Hedningar under sina egna Förstar tilväxa i folkmängd och rikedomar men förstöras under ett herrevälde, som bär namn af Iesu dyrbara lära.”

Standardverket om Chydenius är Pentti Virrankoski: Anders Chydenius – Demokratisk politiker i upplysningens tid (Timbro 1995). En omfattande information finns på chydenius.net. Den Nationnale Vinsten finns digitalt på lysator.liu.se/runeberg/.

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se