Var drar vi gränserna? Ett samtal om yttrandefrihet, religion och tolerans
Foto: Lee Israeli
En stor publik slöt upp när Ohlininstitutet bjöd in till samtal om religionens plats i samhället och om det går att dra en gräns mellan religionsfrihet och yttrandefrihet.
Dilsa Demirbag-Sten, journalist och författare, tyckte att det är viktigt att återknyta till det liberala samhällets värderingar och försvara de individuella fri- och rättigheterna som grund. Grupper får aldrig tilldelas rättigheter som kan kränka enskilda individer. Hon ville heller inte att staten ska finansiera religiösa sammanslutningar, som riskerar att “splittra samhället”.
– Jag vill inte ha ett förbud mot niqab, med det är ett samtal om måste hållas levande mellan arbetsgivaren och den som bär det. Jag ser inga problem med att ha burka och jobba som handläggare på skatteverket, till exempel, sade hon.
Nyamko Sabuni, integrationsminister (FP), höll med:
– Jag, som förälder, kräver att få se mina barns lärare. Jag tycker att männsikor som kräver att få bära niqab måste förstå att det bär med sig konsekvenser. Du får gärna göra det på din fritid, men det kommer att att innebära att du utesluts ur ett antal olika sammanhang.
Hon tycker det är viktigt att religiösa föräldrar inte ska få förhindra sina barn från att delta i skolans undervisning, och uttryckte också oro över att de barn som går i religiösa friskolor inte får samma möjlighet till integration i det övriga samhället som andra barn.
– Skolan och arbetsplatsen är de två ställen där människor möts.
Även om hon inte ville gå så långt som att förbjuda religiösa friskolor, betonade hon att de måste följa läroplanen. De nya, oanmälda inspektionerna från Skolverket är det medel hon hoppas ska kunna försäkra barnen om en allsidig utbildning.
Thomas Österberg, opinionsredaktör, Dagen, invände mot de båda andras åsikt att religionen ska vara en “privatsak”. Han hävdade att tron har tillfört mycket positivt och ansåg att samhället skulle må bra av att religionen blir synliga och att religiösa människor får mer inflytande.
– Hela kristendomens väsen är att dela med sig till andra och att det ska få yttringar i samhället. Men det finns också gränser för religionsfriheten. man sak inte få göra vad som helst i religionens namn. Det är en ständigt levande diskussion.
Religionsfriheten måste försvaras, anser han, och den sekulariserade delen av samhället bör ha kunskap om och visa hänsyn till religionen, men han vill inte lagstifta mot kränkningar.
– Troende människor måste tåla väldigt mycket. Jag blir orolig när man blr rädd för religionskritik. Det är helt fel väg att gå.
Nyamko Sabuni såg en fara med att religionen får större inflytande på lagstiftningen.
– Om man ser på hur kyrkan och moskén fungerar som institutioner, och vilka frågor de driver när det gäller jämställdhet, HBT-personers rättigheter och kvinnors rätt till abort, så inser man att om religionen skulle få större inflytande i politiken, så skulle den jämställdhetsutveckling och HBT-personers rättigheter som vi har sett i vårt land, backa flera tusen år tillbaka.
Samtalet handlade också bland annat om gruppers marginalisering, om identitetspolitik och om hedersproblematik.
