Wollstonecraft, Mary

Västerlandets första feministiska filosof har hon fått heta, Mary Wollstonecraft, som redan för över två hundra år sedan argumenterade för lika rättigheter för kvinnor och män. Hennes bok A Vindication of the Rights of Women 1792 (sv. övers. Till försvar för kvinnans rättigheter, Ordfront 1997) anses som en hörnsten i den feministiska litteraturen. Hon breddade den filosofiska och politiska diskussionen om rättigheter till att också handla om kvinnorna.

Wollstonecrafts far försökte finna sin lycka som godsägare på flera ställen men misslyckades. Han började dricka blev allt mer bitter och våldsam mot sin familj. Wollstonecraft upptäckte tidigt att hon skulle bli tvungen att försörja sig själv, något som inte var lätt för en kvinna vid denna tid. Hon lämnade hemmet vid 19 års ålder och blev sällskapsdam och senare guvernant. Under en tid drev hon även en skola tillsammans med sin syster och en väninna.

1790 skrev hon A Vindication of the Rights of Men som gjorde henne känd. Den var ett häftigt angrepp på Edmund Burke som var tongivande konservativ och kritiserade den franska revolutionen. Hon, liksom många andra, hoppades att revolutionen också skulle ge kvinnor de rättigheter som män stred för. Men det visade sig att kvinnor inte ens erkändes medborgarskap i den nya franska författningen.

1792 utkom hennes A Vindication of the Rights of Women. Hon reste till Paris och umgicks där med tidens stora män och kvinnor. Hon hade en kärleksaffär med en amerikansk affärsman, Gilberg Imlay, och fick sin första dotter Fanny tillsammans med honom. Men han övergav henne och hon försökte 1795 ta sitt liv. Ett nytt självmordsförsök följde efter en resa till bl.a. Sverige.

Hon inledde ett nytt förhållande med filosofen William Godwin. Med honom försökte hon leva ett äktenskap med stor frihet. 1797 föddes deras dotter Mary, men bara tio dagar senare avled Mary Wollstonecraft, som så många andra kvinnor vid denna tid, i barnsängsfeber.

Wollstonecraft argumenterade t.ex. för samskolor. Om kvinnorna fick en gedigen utbildning skulle de kunna uppfostra sina barn bättre. Hon ville se att kvinnor fick utvecklas fritt, med tillgång till rättigheter och kunskap. Då skulle också kvinnor ha möjlighet att utvecklas och mäta sig med männen.

Mary Wollstonecrafts dotter Mary Wollstonecraft Shelley var gift med Percy Bysshe Shelley och skrev den berömda romanen Frankenstein, eller den moderne Prometeus 1818.

Deborah G. Felder: The 100 Most Influential Women – a Ranking of the 100 Greatest Women Past and Present (Robinson Publishing Ltd 1997), www.womenshistory.about.com.

Birgitta Rydell
birgitta@skriftstallet.se