Staël, Germaine de
”Madame de Staël” växte upp i Paris intellektuella centrum och upplevde revolutionstidens omvälvningar på nära håll. Från 1789 drevs hon i omgångar i landsflykt. de Staël var dotter till den franske finansministern Jacques Necker, som spelade en central roll i fransk politik under 1780-talet och den franska revolutionens tidiga skede. Hon uppfostrades i upplysningens anda och var anhängare av såväl Voltaire som Rousseau.
I romanerna Delphine (1802), en brevroman fylld med rousseauanska tankegångar, och Corinne ou l´Italie (1807: Corinna, eller Italien) gestaltar de Staël kvinnans belägenhet som individ och konstnär. De två böckerna översattes snabbt till svenska och väckte enorm hänförelse hos samtiden. Corinne ou l´Italie är en självbiografisk roman som är fylld med frön till den feministiska debatt som skulle följa under 1800-talet. de Staël pläderar bland annat för en emotionellt och kreativt frigjord kvinna.
Mest inflytelserikt blev dock verket De l´Allemange (1810: Om Tyskland), som de Staël skrev efter en lång vistelse i Tyskland. Boken betraktades som så farlig i den politiska situation som rådde att den beslagtogs av fransk polis. De l´Allemange blev epokbildande genom att utan fördomar beskriva ett för fransmännen okänt kulturområde och sprida nya konstnärliga idéer till en yngre fransk generation.
1786 gifte sig Germaine de Staël med Erik Magnus Staël von Holstein, den svenske ambassadören i Paris (död 1802). Senare blev den tyska romantikens grundare August Wilhelm von Schlegel hennes trogne följeslagare och åsiktsfrände. Genom kontakterna dem emellan kom Germaine de Staël att bidra till att introducera romantiken i Frankrike.
Tillsammans besökte paret Sverige 1812-13. I Stockholm bedrev de båda en intensiv Napoleonfientlig propaganda. Med sitt arbete stödde de den inre franska oppositionens, den ryske tsarens och Englands sak, och den blivande svenske kungen Karl Johans nya allianspolitik.
de Staël var begåvad och ytterst talför. I en tid då agendan ofta sattes av män skapade hon sig utrymme och plattform, från vilken hon verkade för det hon trodde på. de Staël engagerade sig i fransk politik, trots att detta innebar att hon fick fly hemlandet. Hon utövade, tillsammans med Schlegel, ett påtagligt inflytande på både den svenska utrikespolitiken och det litterära livet i Sverige under 1800-talets början.
Det var från familjegodset Coppet i Schweiz som Germaine de Staël utvecklade sin okonventionella livsstil. Tidvis var det en viktig mötesplats för intellektuella i Europa.
Genom sina romaner och det liv hon levde gav de Staël uttryck för en kvinnosyn som var före sin tid.
”Jag kan icke neka att jag skattar den högst bland alla [romaner] jag känner” säger en av de samtalande om Corinne i V. F. Palmblads dialog Över romanen (1812), Han fortsätter: ”aldrig har fransyska språket förekommit mig mer grundligt, sinnrikt och tillika mer musikaliskt än i denna roman”.
Carl Magnus von Seth: Guldburen – Ett porträtt av Madame de Staël och hennes tid (Carlsson förlag 2002); M. Gutwirth: Madame de Staël – Novelist (University of Illinois Press 1978); J.C. Herold: Madame de Staël´- Härskarinna över en epok (sv. övers. Forum 1960).
Sophi Björklund
fia.bjorklund@gmail.com
