Sen, Amartya
Den extremt produktive Sen är känd framför allt för sin forskning om fattigdomsmätning och svältkatastrofer. När han belönades med Nobelpriset 1998 var det dock framför allt ett erkännande av Sens bidrag till den teoretiska forskningen om kollektivt beslutsfattande. Det genomgående temat i all Sens forskning är individens frihet.
Sens observation rörande svältkatastrofer är enkel och briljant: Svältkatastrofer orsakas i regel inte av brist på mat – utan av bristande ekonomiska och politiska fördelningsmekanismer. Även de fattigaste demokratierna är förskonade från svältkatastrofer, eftersom det i demokratier finns mekanismer som tvingar makthavarna att vidta åtgärdar innan katastrofen är ett fullbordat faktum. I diktaturer saknas dessa mekanismer – ibland med fatala följder.
Sens teoretiska forskning om kollektiva beslut är stundom förbisedd i politiska sammanhang, men icke desto mindre av stor betydelse ur liberalt perspektiv. Bland annat pekar Sen på de konflikter som med nödvändighet uppstår när en gräns ska dras för den sfär inom vilken individen själv har fullständig beslutanderätt.
Förmågor (capabilities) är Sens bidrag till debatten om hur mänskligt välbefinnande ska mätas och jämföras. Frihet är essentiellt, men ännu viktigare är vad människor kan göra med sin frihet. Sen förmågebegrepp har inspirerat FN:s ”Human Development Index” (Index för mänsklig utveckling) som illustrerar länders utvecklingsnivå genom att kombinera exempelvis uppgifter om förväntad livsålder med läs- och skrivkunnighet och bruttonationalprodukt.
Det mest fascinerande med Sen är hans mångsidighet. Samtidigt som han är en de tyngsta nationalekonomerna i sin disciplin, är han också en av de ekonomer som har varit mest aktiv med att granska och diskutera de etiska fundamenten för klassisk ekonomisk analys. Eftersom Sen fullt ut lever enligt devisen att man måste förstå det man kritiserar, väger hans nyanserade kritik tungt – och har berikat nationalekonomin med aspekter från bland annat filosofi och psykologi.
Sen har också visat att det är fullt möjligt beakta mer komplexa aspekter av friheten än frihet från fysiskt tvång utan att för den skull hemfalla åt förmynderi, paternalism eller anti-individualism.
Inte minst den globaliseringsdebatt som tagit fart de senaste åren skulle må bra av fler debattörer som Sen. Genom att understryka betydelsen av frihet och demokrati samtidigt som han målar upp de globala välståndklyftorna sakligt och korrekt är han en av mycket få debattörer som åtnjuter förtroende i nästan samtliga läger. Men Sen är ju också en av få ekonomer som ägnat sig åt hela skalan från teoretisk krumelurfilosofi till praktiskt arbete med att väga barn i u-länderna – med samma engagemang, noggrannhet och framgång på alla punkter.
Amartya Sen har bl.a. skrivit Collective Choice and Social Welfare (1970; sv. övers. Kollektiva Beslut och Social Välfärd, Thales 1988) och Development as Freedom (2001; sv. övers. Utveckling som frihet, Daidalos 2002).
Andreas Bergh
andreas.bergh@nek.lu.se
