Pers, Anders

Anders Pers var lantbrukarson från Moratrakten och växte upp under ordnade men begränsade förhållanden. Efter en kort tid i läraryrket, dit vägen bl.a. gick via studier vid Fornby folkhögskola, återvände han till lantbruket på föräldragården. Han började dock tidigt som medhjälpare till den i trakten inflytelserike Bälter Swen Ersson som för Pers räkning köpte Grällsta gård utanför Sala. Som förvaltare på Grällsta lanserade Anders Pers moderna jordbruksmetoder, bl.a. slåttermaskinen, och han startade även länets första andelsmejeri. Det var även Ersson som lånade Pers pengar när denne 1898 köpte Vestmanlands Läns Tidning med tillhörande tryckeri.

Som publicist var Pers representativ för det förra sekelskiftets liberaler. Han stod till vänster och var inte främmande för samarbete med socialdemokraterna. Viktor Karlsson, den andra socialdemokraten i Sveriges riksdag efter Branting, stöddes i sin valkampanj 1902 av VLT. Anders Pers satt också i den första styrelsen för Sveriges Vänsterpressförening när denna bildades 1905.

Pers var pådrivande i rösträttsfrågan, en tidig förespråkare för kvinnliga präster och starkt engagerad i nykterhetsrörelsen, bl.a. som ordförande för Västmanlands Godtemplare på 1890-talet. När svenskarna skulle folkomrösta om rusdrycksförbudet 1922 hamnade Pers i blåsväder. Han ansåg nämligen att rösterna skulle redovisas med uppdelning på kön. Kritikerna fanns även bland jämställdhetsförespråkare men Pers hävdade att en sådan uppdelning skulle visa att förbudet, som Pers alltså var för, var en viktig fråga för kvinnor.

I VLT drev Pers vid ett par tillfällen viktiga rättsfrågor. Första gången efter domen mot den yngling som mördat fem och sårat sju personer på Mälaren år 1900. Han dömdes till döden och en allmän uppfattning var att han gott kunde ha torterats först. Pers tog i en ledare upp frågan hur ungdomar som begår brott ska behandlas. Nordlund, som mördaren hette, hade vid 16 års ålder dömts till fängelse som avtjänats tillsammans med äldre yrkesbrottslingar. Pers ledare uppmärksammades och senare ändrades också bestraffningen av ungdomsbrottslingar. Stor roll spelade han även i fallet med Östervåla-mordet, ingående skildrat i Eliel Löfgrens bok Klockorna i Östervåla. Han vände sig under rättegången mot åklagarsidans sätt att döma på förhand och pressens sätt att referera okritiskt. Den åtalade frikändes senare helt.

Som liberal riksdagsman drev Pers ofta regionala och lokala frågor, samt skogs- och jordbrukspolitik. Som den folkbildare han var propagerade han också för statligt stöd till forsknings- och länsbibliotek. När frisinnade landsföreningen splittrades, som följd av nykterhetsfrågan, valde Pers att ansluta sig till det liberala partiet. Vid valet 1927 blev han ”lovad” en riksdagsplats om han bytte parti till de frisinnade, men han valde att stanna kvar hos det liberala partiet och lämnade detta år riksdagen.

Pers engagerade sig i många frågor men kan inte beskyllas för att ha varit överdrivet idrottsintresserad. Ändå är det på detta område som han gjorde en av sina mest minnesvärda insatser.1922 firade man i Dalarna 400-årsminnet av Gustav Vasas äventyr i länet. Pers föreslog i VLT den 10 februari att man till minne av detta skulle arrangera ett nationellt skidlopp mellan Mora och Sälen. Gensvaret för detta blev stort även på riksnivå och redan någon månad senare fick Anders Pers äran att agera prisutdelare i det allra första Vasaloppet som hade lockat drygt hundratalet deltagare. Det var för övrigt det enda Vasalopp som grundaren såg.

Litteratur: Anders Pers Lärare Bonde Tidningsman (memoarer 1948). Karl-Erik Gustafsson, Per Rydén (red): Den svenska pressens historia (del 3, Ekerlids 2001).

Jan Fröman
jan.froman@liberal.se