Key, Ellen

Ellen Key tycks ha varit inblandad i det mesta som hände i huvudstadens kulturella och politiska liv åren kring sekelskiftet 1900. Hon föreläste i nykterhetsloger och föreläsningsföreningar samt på Stockholms Arbetareinstitut, grundat 1880 av den liberale läkaren och folkbildaren Anton Nyström. Hon gav ut skrifter om barnuppfostran, formgivning, heminredning och kvinnlig rösträtt. Hennes böcker publicerades på alla de stora europeiska språken.

Hon föddes i Gladhammar väster om Västervik men var huvudsakligen verksam i Stockholm. Från 1909 var hon bosatt i sitt hem Strand norr om Ödeshög.

Ellen präglades tidigt av liberala idéer genom fadern Emil Key, ledande riksdagsman i Lantmannapartiet. Hon arbetade på 1870-talet som hans sekreterare i riksdagen. Hon var nära vän och medarbetare till den liberala skolreformatorn Anna Whitlock. Åren 1880-99 undervisade hon vid Whitlockska skolan i Stockholm. Ellen behöll sin liberala grundsyn livet ut men kom också att uttrycka sympatier för socialdemokratins strävanden.

Ellen Key var en stark anhängare av yttrande- och tryckfriheten och försvarade de studenter i föreningen Verdandi i Uppsala som bestraffades för att de arrangerat i ett möte i sedlighetsfrågan 1887, liksom hon försvarade socialdemokraterna Hjalmar Branting och Axel Danielsson när de åtalades för hädelse 1888.

Hon kritiserade dem i Sverige som ville tillgripa vapen för att upprätthålla unionen med Norge. Däremot undertecknade hon en petition för vapenhjälp till den vita sidan i finska inbördeskriget, vilket väckte upprörda känslor bland socialister och pacifister.

Ellen Key var en av de tidigaste förespråkarna för kvinnlig rösträtt. Men hon blev en omstridd gestalt i kvinnorörelsen genom broschyrerna Missbrukad kvinnokraft och Kvinnopsykologi och kvinnlig logik som gavs ut 1896. Där hävdade hon att kvinnor borde hålla sig till traditionella områden som hemmets omvårdnad samt vårdande och undervisande yrken.

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se