Hierta, Lars (Johan)

Hierta var under flera decennier en av Sveriges främsta liberaler. Modern dog tidigt men han fick genom fadern en god utbildning i upplysningens anda. Hiertas politiska engagemang mot spö- och risstraffen samt mot husagan kan spåras till den uppfostran han fick som var fri från tidens vanliga auktoritets- och skrämselpedagogik. Även faderns uppfattning att man aldrig får använda uttrycken bättre och sämre folk eller visa övermod mot tjänare och arbetare kom att prägla Hierta för livet.

Egentligen hade Hierta tänkt sig en karriär som ämbetsman men han drogs till politiken och genom den även till publicistiken. Han köpte ett boktryckeri 1829 och året därpå grundade han landets första moderna dagstidning, Aftonbladet. Han kom även att bli en av landets största bokförläggare. Hierta grundade Liljeholmens stearinfabrik, textilindustrier i Stockholm och Gävle samt Munksjö pappersbruk i Jönköping. Han var även engagerad i järnvägs- och rederiföretag, trävaru- och pappersmasseindustri, gasbelysning och grosshandel. Vid sin död var Hierta en av Sveriges rikaste män.

Den politiska fråga som väckte Hiertas politiska engagemang var den inhumana rättsskipningen. Både besök i Stockholms fängelser och läsning av Jeremy Benthams skrifter spelade här en stor roll. Hans främsta politiska insats är kampen för tryckfriheten och mot indragningsmakten. Aftonbladet drogs in 14 gånger under orosåren 1835-38. Hierta skrev i Aftonbladet 1838:

”Det är anmärkningsvärt, att historien i alla tider i väsentlig mån rättat sitt omdöme om särskilda tidskiften och regeringar efter dessas förhållande till yttranderätten, och karakteriserat dem såsom upphöjda och storsinnade eller småaktiga och skuggrädda, allt efter det olika lynne, varmed de upptagit undersåtarnes anmärkningar och yttranden om deras åtgärder.”

Hierta drev även, ofta med framgång, krav på näringsfrihet, frihandel, sociala reformer, utvidgade rättigheter för kvinnor, reformering av utbildningsväsendet, religionsfrihet och begränsning av kungamakten. Hierta förordade parlamentarism och ståndsriksdagens avskaffande. Som adelsman satt Hierta i Riddarhuset men då riksdagsordningen ändrades, så att även adliga husägare och näringsidkare blev valbara till borgarståndet, övergick Hierta 1859 till det senare ståndet. Han förklarade sig mycket nöjd med att nu tillhöra ett folkvalt stånd.

Hierta hade stor betydelse för den liberala reformvåg som präglade Sverige 1840-70. Han väckte 113 motioner och höll cirka 2 000 anföranden i riksdagen.

Ami Lönnroth och Per Eric Mattsson: Tidningskungen – den förste moderne svensken (Wahlström & Widstrand 1996), Leif Kihlberg: Lars Hierta i helfigur (Bonniers 1968). Hierta står staty vid Storkyrkobrinken i Stockholm.

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se