Forsskål, Peter

Då Forsskål studerade till präst i Uppsala kom han i kontakt med Carl von Linné och det var som dennes lärjunge han 1753 reste till Göttingen som stipendiat. Där studerade han bland annat filosofi. Återkommen till Uppsala skrev han 1759 en av upplysningen inspirerad avhandling på latin, De libertate civili. Men då han samma år utgav den i svensk översättning, Tankar om Borgerliga Friheten, blev det stort rabalder. Skriften blev indragen av Kanslikollegium och Forsskål tilldelades en varning.

Forsskåls skrift är det första mer utvecklade försvaret för yttrandefriheten som skrivits på svenska och den kom att få betydelse för den liberala tryckfrihetsförordning som antogs 1766. Forsskål skriver:

”Borgerliga frihetens lif och styrka består altså i synnerhet uti en inskränkt Regering, en oinskränkt skrif-frihet. Skrif-frihet updrifwer wetenskaperna til sin höjd, röjer alla skadeliga författningar, tyglar alla ämbetsmäns orättwisa, och är regeringens tryggaste förswar i ett fritt rike. En wis Regering lämnar menigheten hällre lägenhet, at yttra sitt missnöje med pennor, än med andra gewär.”

Forsskål var som naturalhistoriker en av deltagarna på en dansk forskningsexpedition till Arabien, inledd 1761. I Jarim, en bergsby i Yemen, avled han i malaria 1763. Carl von Linné uppkallade en brännässla, Forsskaolea, efter sin uppskattade elev. Den hade grott ur frön som Forsskål hade sänt från Egypten. Linné gav nässlan tilläggsbeteckningarna ”tenacissima, hispida, adhaerens, uncinata”, alltså hårdnackad, vild, envis och kantig – egenskaper som också fanns hos den liberale pionjären.

Tankar om Borgerliga friheten utgavs av Rediviva 1984 och finns även i Gyllene Äpplen – Svensk idéhistorisk läsebok, del 1 (Atlantis 1991).

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se