Beckman, Ernst

Beckman valdes till ordförande när frisinnade landsföreningen bildades 1902, liksom i det året efter grundade Centralförbundet för socialt arbete (CSA). Han var ett slags fadersgestalt för den stora grupp yngre som verkade i CSA. Beckman hade under 80-talet bistått Adolf Hedin med socialpolitiska undersökningar och utredningsarbete.

Hans reportageserie kring Sundsvallsstrejken 1879 har betecknats som ett av Sveriges första socialreportage. Han skrev en rad arbeten kring sociala frågor, bl.a. om nykterhet, ”arbetarfrågan”, bostäder och socialförsäkringar. Beckman kan ses som sociolog innan ämnet formellt fanns i Sverige och han pläderade starkt för insamling av socialstatistik, som grund för sociala insatser och utvärdering av dem.

Beckman sågs i frisinnade landsföreningen som något av ”patriark” med förmåga att jämka samman olika åsikter. Han var en av få förtrogna till Karl Staaff, men själv inte kulturradikal. Inte heller frikyrkoman utan med en egen religiositet, kanske från barndomen med fadern som var framstående lågkyrklig teolog, professor och biskop i Härnösand och Skara. Beckman åberopade kristen altruism i socialpolitiken men tonade efterhand ned detta till förmån för ett mer socialvetenskapligt perspektiv.

Folkskoleinspektör i Fridtjuv Bergs anda, rektor för Stockholms nya samskola. Medarbetade i flera tidningar, redaktör för Ny illustrerad tidning 1880-83. Blev redaktör för Aftonbladet 1887 men tvingades bort av ägarna 1890 på grund av sin radikalism. Ordförande i publicistklubben. Styrelseledamot och en av grundarna av Fredrika Bremerförbundet. Stark frihandelsman. En av de ledande i rösträttsrörelsen, senare ordförande i männens förening för kvinnans politiska rösträtt.

Internationalist, aktiv i fredsarbete, nordiskt och internationellt parlamentariskt samarbete, svensk ordförande i organisation för fredlig lösning av unionsfrågan med Norge. Starka intryck från USA, skrev redan som 25-åring en omfattande reseskildring. Var ett tag påtänkt som professor i Chicago. Gift med amerikanskan Louise Woods-Baker. En av motionärerna bakom den stora emigrationsutredningen. Blev själv utvandrare med familjen och avled i Santa Barbara, Kalifornien.

Egna dikter fick inte det genomslag han hoppats. Beckman har ändå en plats i svensk litteraturhistoria genom av vara mentor för den unge student som sedan blev känd som Karlfeldt. Ledde byggandet av villastaden Djursholm och grundade samskolan där. Starkt personligt stöd åt den ditflyttade Viktor Rydberg fram till dennes död. Deras samtal om barnarbete under en promenad på Strandvägen i Djursholm gav Rydberg impulsen att skriva ”Nya grottesången”.

Beckman var verksam på märkligt många områden men har därför kanske inte gjort så starka avtryck på vart och ett av dessa, efterhand något av galjonsfigur. Först på senare tid har forskningen uppmärksammat hans omfattande och tidiga socialpolitiska författarskap.

Historikern Marika Hedins doktorsavhandling Ett liberalt dilemma – Ernst Beckman, Emilia Broomé och den sociala frågan 1880-1930 (Symposion 2002) beskriver centrala moment i utvecklingen av det liberala socialpolitiska tänkandet under denna epok. Se också Hans Lindblad: ”Ernst Beckman och socialliberalismen” i Håkan Holmberg (red.): Liberala pionjärer (Uppsala Publishing House 2002).

Hans Lindblad
hans.lindblad@bredband.net