Anthony, Susan B
När den amerikanska rösträttsrörelsens förgrundsgestalt Susan B Anthony fyllde 86 år var det stor fest. Hennes vänner hade övertalat henne att komma till Washington och bland gratulanterna fanns självaste presidenten Theodore Roosevelt. Men hon lät sig inte imponeras utan lär ha utbrustit:
”Jag skulle hellre önska att president Roosevelt sa ett ord till kongressen till förmån för kvinnornas rösträtt än att han prisar mig i oändlighet.”
Så var Anthonys liv. Decennier av oförtröttligt arbete bland annat för den kvinnliga rösträttens sak. Hennes motto var: ”Failure is impossible”. Hon hann bli en legend under sin livstid, drog stora skaror till sina föredrag och var på ålderns höst en aktad kvinna. Men hon hann aldrig se frukten av sitt livsverk. Hon dog 1906, 14 år innan kvinnlig rösträtt infördes i USA.
Hon föddes 1820 i Adams, Massachusetts, i en kväkarfamilj som så småningom flyttade till Rochester, New York. Fadern ägde en liten textilfabrik och stödde sin dotters arbete både moraliskt och med pengar. Anthony skickades till en kväkarskola, blev lärarinna och upptäckte att hon bara fick en fjärdedel av en manlig lärares lön. Så småningom blev hon rektor för en skola i New York. När hon var 29 blev hon aktiv både i kampen mot slaveriet och i nykterhetsrörelsen.
1851 mötte hon för första gången Elizabeth Cady Stanton. Stanton hade organiserat världens första kvinnorättsmöte i Seneca Falls 1848. Hon var gift, hade flera barn och var en utåtriktad person. Anthony var ogift och mer reserverad. Men som par var de oslagbara. Stanton var tänkaren och kreatören; Anthony organisatören.
Samarbetet med Stanton blev en vändpunkt. Anthony bröt med nykterhetsrörelsen eftersom den vägrade att behandla kvinnor och män lika. Efter inbördeskriget blev hon alltmer inriktad på kvinnosaken. Hon tyckte att även rörelsen mot slaveriet svek kvinnorna eftersom den bara arbetade för de svarta männens rösträtt.
Anthony och Stanton insåg ganska snart att rösträtten för kvinnor inte skulle uppnås innan kvinnor också fick andra rättigheter. En delseger i kvinnorättsarbetet uppnådde Anthony och Stanton när de 1860 lyckades få igenom en delstatslag som gav gifta kvinnor rätt över sin privata eller förtjänta egendom och medbestämmande över sina barn.
Under decennierna ägnades sig Anthony oförtrutet åt rösträttsfrågan. Hon drev en tidning och reste över hela landet på långa föredragsturnéer. 1872 gjorde hon och några andra kvinnor ett berömt försök att rösta i presidentvalet. De hävdade att man kunde tolka ett tillägg i konstitutionen på detta sätt. Efter det insåg man att det var bara genom ett separat tillägg i konstitutionen som rösträtten kunde uppnås.
Anthony och Stanton gav 1881-86 ut ett samlat verk om den amerikanska rösträttsrörelsens historia. Mellan 1979 och 1999 gavs det ut ett dollarmynt med Susan B Anthonys bild.
Ann Margret Holmgren: Susan B. Anthony (Verdandis småskrifter 230, 1920), Deborah G. Felder: The 100 Most Influential Women – a Ranking of the 100 Greatest Women Past and Present (Robinson Publishing Ltd 1997), www.womenshistory.about.com.
Birgitta Rydell
birgitta@skriftstallet.se
