Andrée, Salomon August

Hos det sena 1800-talets liberaler fanns ofta en stark tro på ekonomiska och tekniska framsteg. Detta gällde i hög grad August Salomon Andrée som förklarade liberalismens framgångar ”vara understödda av utvecklingens lagar”.

1892 publicerade han en artikel med rubriken ”Industrin och kvinnofrågan” där han med kraft hävdade att industrialismen skulle bidra till kvinnans frigörelse, dels genom att avlasta hemarbetet, dels genom att göra den råa arbetsstyrkan mindre betydelsefull i arbetslivet:

”Uppfinningarna och industrin har kraftigt befordrat kvinnans likställighet med mannen. Att denna dess inverkan varit ett gott, icke blott ur den allmänna synpunkten av kvinnans frigörelse, utan även och speciellt med avseende på förhållandena i hemmet, det torde endast den kunna bestrida, som förmenar, att hemlivet bör vara så ordnat, att hustrun skall tjäna och lyda sin man och hava tålamod och undergivenhet till sina förnämsta prydnader. Klagomålen över den inträdda förändringen torde därför mestadels härröra från härsklystna eller undermåliga män, hvilka icke äro kompetenta att i hemmen upprätthålla sin övermakt.”

1890 fördes Andrée fram som kandidat i stadsfullmäktigevalen men han kom inte in. Även året därefter hölls fullmäktigeval. Valrörelsen dominerades av tullfrågan. Andrée sattes upp på en lista med frihandelsvänner som fick starkt stöd och han blev stadsfullmäktig. Han visade i fullmäktige särskilt intresse för arbetarfrågan, bl.a. genom motioner om förkortad arbetstid och åtgärder mot arbetslösheten. Särskilt uppmärksammad blev han i en fullmäktigedebatt om arbetslösheten 1894. Andrée anförde kritiken mot den konservativa majoriteten. Ingenjör Andrée blev en nagel i ögat på högern. De inriktade en stor del av sin valrörelse 1894 på att slå ut honom och andra frihandelsvänner ur fullmäktige, vilket också lyckades.

Sista gången Andrées namn förekom i den politiska debatten var bland undertecknarna till den rösträttspetition som presenterades 1898. Men då låg ingenjör Salomon August Andrée sedan ett år död på Vitön.

Andrées liv finns skildrad i Per Olof Sundmans dokumentära roman Ingenjör Andrées luftfärd (Norstedt 1967; filmatiserad av Jan Troell 1981).

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se