Andrée, Elfrida

Elfrida Andrée var den första kvinnan i Sverige som var yrkesverksam organist, tonsättare och dirigent. Elfridas far, Andreas Andrée, var en radikal liberal läkare i Visby som var pådrivande för två lagändringar som gjorde att Elfrida Andrée, som första svenska kvinna, fick tjänst dels som organist 1861, dels som telegrafist 1865.

Elfrida Andrée läste 1870 den engelske liberalen John Stuart Mills bok Kvinnans underordnade ställning, som hade utkommit både i original och på svenska året innan. Hon tog mycket starkt intryck av boken och tog sitt motto efter Mill: ”det kvinnliga släktets höjande”.

Mellan 1867 och 1929 var Andrée domkyrkoorganist i Göteborg. Hon uppmuntrade ständigt sina kvinnliga elever och hjälpte dem i yrkeskarriären. Hon gav mindre bemedlade göteborgare möjlighet att lyssna på musik, bland annat genom att leda cirka åttahundra Folkkonserter för Arbetareinstitutet i Göteborg.

Elfrida Andrée kom snabbt att bli en del av den liberala vänkretsen kring Handelstidningens huvudredaktör S A Hedlund. I den ingick även Viktor Rydberg. Ett par av de Rydbergdikter som Andrée tonsatte, hade en politisk innebörd. Det gäller inte minst sången Vaknen från 1876. För Andrée stod uppmaningen att svenskarna skulle vakna upp ur sin ”slapphetssömn” även för att kvinnornas slumrande förmågor skulle användas för medborgerliga ändamål. Sången blev kampmelodi för den Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad, en viktig bildningsinstitution grundad av och för frisinnade kvinnor 1925.

Andrées stora genombrott kom genom uruppförandet av Snöfrid 1879 med text av Rydberg. Dikten har kallats för hans första demokratiska frihetsdikt. Den handlar om kampen mellan de ljusa och de mörka krafterna, om att kämpa för sin sak utan att vika för frestelserna att söka ro eller ge upp sin strävan.

Andrée var aktiv i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och Frisinnade kvinnor. Till den stora internationella rösträttskongressen för kvinnor som arrangerades i Stockholm 1911 komponerade hon en rösträttskantat till en text av författaren och historikern Sigrid Leijonhufvud.

Elfrida Andrée satt ofta ensam sent om kvällarna och övade inför konserterna. Vid ett tillfälle, då hon tagit hela den stora domkyrkoorgelns resurser i bruk, utbrast hon sedan orgeln tystnat – anspelande på aposteln Paulus ord om att kvinnan ska tiga i församlingen: ”Där fick du, lille Paulus!”

Hennes liv finns skildrat i en utmärkt biografi, Eva Öhrström: Elfrida Andrée – Ett levnadsöde (Prisma 1999).

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se