Ohlininstitutet i medierna
I en krönika med titeln (S)kyltfönstret Malmö i Svenska Dagbladet uppmärksammar Johan Norberg Jan-Olof Bengtssons rapport “Jaktsäsong året runt – en skrift om hur friskolor i Malmö upplever sin vardag” .
Friskolorna levererar bättre resultat, men som Jan-Olof Bengtsson dokumenterar i rapporten Jaktsäsong året runt (Bertil Ohlininstitutet) motarbetar Malmö dem. Kommunen vägrar sälja mark till friskolor och blockerar deras expansion med detaljplaner. Utan reellt skolval köps husen nära de bästa skolorna av de rikaste. Källare inreds för att alla familjemedlemmar ska få plats i små bostäder nära rätt skola.
Idédebatten som Ohlininstitutet anordnade tillsammans med Sydsvenskan och Malmö Stadsteater har också fortsatt att ge eko i medierna.
Sakine Madon i Norran skriver:
I Malmö anordnades tidigare i veckan årets hittills mest intressanta idédebatt, på temat frihet, jämlikhet, broderskap, mellan tongivande liberaler och socialister.
Vänstern kedjar fast mig i kollektiv, inledde liberala Dilsa Demirbag–Sten, och tog upp den identitetspolitik som fokuserar på etnicitet och andra yttre egenskaper vi fötts med. Även författaren Per Svensson tog upp den tråden: hur kommer det sig att vänsterdebattörer talar om hudfärg? Varför vill vänstern tala med reaktionärernas röst?
Csaba Bene Perlenberg konstaterar i en ledare att applådåskorna på Moriskan gjorde att vänstern vann debatten, men att liberalismen vunnit kriget:
Vänsterdebattören Nina Björk anklagade liberalismen för att “tycka om att producera saker för vinst”. “Ja, absolut” var journalisten och författaren Per Svenssons omedelbara svar. Sedan konstaterade han att “liberalismen opererar med föreställningen att människan kan förbättras”. Nina Björk invände och menade att förbättring är ett lyxproblem. Första steget är att överhuvudtaget överleva.
Svensson å sin sida satte fingret på vänsterns återkommande romantisering av ojämställdheten: “Man blir inte ädel av att vara fattig”, en beskrivning som Björk invände mot. Detta gav i sin tur Svensson utrymme för sin coup de grace: “Nä, men man blir inte oädel av att vilja bli rik heller.
Gunnar Bergdahl skriver i HD under rubriken “Slaget på Moriskan”:
Är det något jag har längtat efter i denna grå valrörelse, representativ för en konsensusfärd utmed den enda vägens politik, är det ideologi.
Vad är det för fel att vänsterpartister är vänsterpartister och kristdemokrater kristet reaktionära? Varför ska grundläggande värderingar som konservatism, liberalism och socialism kompromissas samman i färdiga regeringspaket innan de serveras som dagens snabblunch?
För att råda bot på denna akuta politiska huvudvärk sökte jag mig häromkvällen till Moriskan i Malmö.
