Bildningsresan i media

Och, som journalisten Johanna Koljonen skriver, vi måste inse att bildning inte kan reduceras till kultur och humaniora. Hur klok är egentligen en person som inte har minsta hum om ekonomiska system eller teknisk utveckling?

Susanna Birgersson i Dagens Nyheter

Allt oftare beskrivs högskolorna som sparringpartners till Sverige i världen. Utbildning är värt att satsa på för att ”vi ska stå oss i den globala konkurrensen”. Mot detta andefattiga synsätt står Witt-Brattströms bildningssyn: ”Bildning är snarare en möjlighet man ger sig själv, en fribiljett till alltfler nya paradis.

Maria Ludvigsson i oberoende moderata Svenska Dagbladet

Intellektuell snobbism, kan säkert en och annan avfärda den diskussion som just nu pågår och som handlar om vart bildningsföraktet i Sverige kommer ifrån. Men i så fall är det bara ännu ett uttryck för historielöshet. Och brist på bildning.

Lilian Sjölund i liberala Ljusnan

Alla behöver inte bli akademiker. Det finns inget särskilt värde i att allt större delar av varje årskull tar sig igenom tre år på högskolan. I bildning, däremot, finns sådana värden. Bildning gör oss till bättre människor, bättre rustade att klara livet. Teater, musik, historia och litteratur ger gemensamma referensramar och perspektiv som är större än det egna.

Ida Thulin, Liberala Nyhetsbyrån, publicerad i bland annat Örnsköldsviks Allehanda, Tidningen Ångermanland, Katrineholms-Kuriren och Gotlands Allehanda.

Uppfriskande då att statssekreterare Jasenko Selimovic (FP) går till angrepp mot den antiintellektuella syn på bildning som dominerar i Sverige: Socialdemokraternas, som han hävdar är schizofren, och Moderaternas, som bara ser flum. Den socialdemokratiska skolpolitiken syftar till ut-bildning, inte bildning. Den moderata är nyttoinriktad, forskning ska ge resultat. Bägge förenas de i orden ”anställningsbarhet” och ”statsnytta”.

Johan Duveborn i liberala Kristianstadsbladet.