McCain som president diskuterades på välbesökt seminarium

Höstens första möte i Ohlininstitutet handlade om det amerikanska presidentvalet och framför allt om den republikanska kandidaten John McCain, som presenteras närmare i Hans Bergströms nya bok John McCain – en politisk biografi.

Hans Bergström betonade i sin inledning att det rent statistiskt är väldigt osannolikt att en republikansk kandidat skulle ha en chans i årets val: En tredje mandatperiod i rad är mycket ovanligt att något parti lyckas vinna. Dessutom anser 80 procent av amerikanerna att landet ”går i fel riktning” enligt en aktuell opinionsundersökning.
– Demokraterna skulle kunna ställa upp med en häst och ändå vinna, sade han, väl medveten om överdriften.
Ändå var Hans Bergström efter republikanernas konvent i St Paul övertygad om att McCain skulle kunna vinna valet, framför allt på grund av sin erfarenhet, men också sin egenskap att vara acceptabel för många väljare, både demokrater och republikaner, tack vare sin karaktär som sanningssägare och bakgrund som krigshjälte.
Därefter slog finanskrisen till med full kraft, vilket McCain förlorat mycket på – orättvist enligt Bergström, som betonade att McCain alltid varit för reformer inom finanssystemet.

“Generisk republikansk kandidat”

Petter Odmark höll inte med om bilden av McCain som oberoende i förhållande till sitt parti, utan menade att han i många stycken är en typisk republikansk kandidat.
Han tyckte sig kunna se tre olika John McCain; en ”äkta” före valkampanjen, en annan under kampanjen, som anpassat sig till partiets krav och slutligen en tredje, som president, som av många förmodas vara densamma som den första. Han menade att det är viktigt att se till kandidaternas karaktär, eftersom det är många faktorer som påverkar presidentskapet och många av dem är svåra att förutse.

Kulturellt lika, men ekonomin avgör

Hans Bergström höll med om att personliga egenskaper är viktiga, och påpekade att även Barack Obama har visat olika sidor och att det är svårt att veta vem som är den ”egentliga” Obama, särskilt med tanke på hans korta erfarenhet som nationell politiker.

Både Bergström och Odmark var överens om att det är ovanligt liten skillnad mellan kandidaterna när det gäller kulturella frågor, som av Bergström sammanfattades som ”God, Guns and Gays”.

Den avgörande frågan för Hans Bergström, som är en av få svenskar som faktiskt har rösträtt i det amerikanska valet, är i stället ekonomin. Han karaktäriserade Barrack Obamas program som ”någonstans mellan vänsterpartiet och socialdemokraterna”. Petter Odmark kontrade med att säga att beteckningen vänster eller höger i sig är ointressant, eftersom den som är till vänster i ett land lika gärna kan räknas som höger i ett annat och att det demokratiska partiets värderingar ligger närmast hans egna när det gäller rätt till sjukvård, möjligheter till utbildning och andra liberala hjärtefrågor.

“Tänk om Palin blir president”

Publikfrågorna handlade om allt från rasfrågan – är det många väljare som inte kan tänka sig att rösta på en icke vit kandidat? – till vad som händer om John McCain skulle avlida under sin ämbetsperiod.
”Vad händer om Sarah Palin blir president?” löd frågan, och det gick en märkbar rysning genom publiken. Men Hans Bergström ansåg att kritiken mot Palin är orättvis, bland annat eftersom hon är den enda av de fyra president- och vicepresidentskandidaterna som har exekutiv erfarenhet.
– Men när det gäller utrikespolitiken skulle hon nog behöva ett års praktik.
Maria Malm