Åkermark, Alma

Göteborgs Kvinnoförening hade grundats 1884 med målet att verka för kvinnans höjande i intellektuellt och moraliskt avseende samt för förbättring i hennes sociala och ekonomiska ställning. Dess första ordförande blev Mathilda Hedlund, dotter till den ledande Göteborgsliberalen S.A. Hedlund.

Kvinnoföreningen engagerade sig särskilt för tjänstefolk och arbetarkvinnor. Föreningen startade läsrum, bibliotek, läsecirklar för butiks- och fabriksanställda flickor och för hembiträden, skollovskolonier samt avgiftsfri arbetsförmedling. Föreningen öppnade ett serveringsställe vars överskott skulle gå till middagar för lågavlönade kvinnor.

År 1885 invaldes teckningsläraren Alma Åkermark i föreningens styrelse. Hennes far hade varit manufakturhandlare i Göteborg. Hon gick i Kristina Sjögrens välkända flickskola i Halmstad och efter att Almas moder hade avlidit gifte sig hennes far med mamsell Sjögren. När Alma var 16 år dog även fadern. Kristina Sjögren-Åkermark fick kämpa för att hålla nöden borta och säkra styvbarnens uppfostran. Med hjälp av ekonomiskt stöd från S.A. Hedlund kunde Alma resa till Schweiz för att utbilda sig till lärare i musik och teckning. Alma kom också att införlivas i familjen Hedlunds kulturella och politiska miljö där S.A. Hedlunds hustru Stina spelade en viktig roll.

År 1886 började Göteborgs Kvinnoförening utge tidskriften Framåt med Alma Åkermark som redaktör och ansvarig utgivare. Tidskriftens ledord var: ”Döm ingen ohörd”, ”Genom skäl och motskäl bildas övertygelser” samt ”Fri talan”. I tidskriften medverkade de flesta kända namnen i den tidens nordiska litteraturliv – utom den kvinnofientlige August Strindberg.

Här diskuterades bland annat ny litteratur, kvinnofrågor, sexualpolitik, arbetar- och fredsfrågor, vegetarianism och yttrandefrihet. Alma Åkermark drev en mycket djärv publicistisk linje och tog in artiklar i sexualfrågor av bland annat Georg Brandes som väckte häftiga reaktioner. Kvinnoföreningen tog sin hand från tidskriften och i stället bildades en särskild stödförening för tidningen där bland andra Mathilda Hedlund ingick.

Situationen blev dock ohållbar, även om familjen Hedlund försökte stötta Alma både ekonomiskt och moraliskt. Hon förlorade en av sina två lärartjänster. Tidningen fick läggas ner 1889 efter att ha utsatts för organiserade prenumerationsuppsägningar och annonsbojkotter.

Tillsammans med maken lämnade Alma Göteborg 1889 för att bosätta sig i Nystad, Finland. Där försökte de starta en ny tidskrift med det passande namnet Nya Tag. Detta experiment varade dock bara i fyra månader. Alma flyttade som utblottad änka till Göteborg och intogs på sinnessjukhus. Hon emigrerade sedan till USA där hon framlevde i en mycket svår tillvaro. I det närmaste blind återvände hon till Sverige 1909.

Per Nyström: Tre kvinnor mot tiden (Tiden 1994). Behandlar bl.a. Alma Åkermark.

Anders Johnson
anders@skriftstallet.se

2013-08-30T13:07:57+00:00 30 augusti, 2013|