Opinionsbildningskonferensen 2013

Här följer ett referat av årets opinionsbildningskonferens, författat av Karin Pihl och Henrik Hall, praktikanter vid Ohlininstitutets kansli.

Årets opinionsbildningskonferens arrangerad av Ohlininstitutet har avslutats i dag. Den hölls i år i Alfénsalen i Uppsala torsdagen den 31 januari och fredagen den 1 februari. Konferensen inleddes klockan 13 på torsdagen med att Ohlininstitutets ordförande Sofia Nerbrand hälsade sextiotalet deltagare välkomna till årets upplaga av Ohlininstitutets opinionsbildarkonferens, som i år hade temat ”Kulturjournalistikens opinionsbildande roll”. Därefter gav i tur och ordning Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd i Stockholm, Christer Nylander, riksdagsledamot (fp) och ordförande i Stiftelsen Kristianstadspress och Jasenko Selimovic, statssekreterare hos Erik Ullenhag sina perspektiv på kulturjournalistiken och kultursidorna, vilket gav en bra inledning på det följande panelsamtalet.


Det gick under rubriken ”Bokreferat eller kulturdebatt” och handlade om vilken roll kulturjournalistiken skall spela. I panelen satt Cecilia Ekebjär, kulturredaktör på Dalarnas Tidningar, Gunilla Kindstrand, chefredaktör på Hälsingetidningar, Ulrika Stuart Hamilton, ordförande för stiftelsen Pressorganisation och Björn Wiman, kulturchef för Dagens Nyheter. Samtalet modererades av Sofia Nerbrand och berörde allt ifrån skribentarvoden till hur man skall förhålla sig till ”klickfaktorn” i de digitala upplagorna av tidningen. Wiman påpekade att kulturjournalistikens kris var överdriven och att de mest lästa artiklarna under hela förra året på dn.se var Bengt Ohlssons långa uppgörelse med kulturvänstern och svaren på densamma.

Efter en fikapaus med kaffe och wienerbröd var det dags för Ebba Witt-Brattström att ta scenen i besittning och tala om kulturjournalistiken och bildningen. Hon berättade då om sina upplevelser i den svenska akademin som fått henne att överge den och flytta till Helsingfors för att i stället undervisa vid universitetet där. Hon pekade på det problematiska i att svenska studenter och doktorander skrev undermålig svenska och hade dåliga baskunskaper i den kanoniska litteraturen. Dessutom hade hon tröttnat på att bedöma dåliga forskningsansökningar där varken ämne eller framställning var vidare intressanta och menade att en av anledningarna till att det var på det viset var att alldeles för få svenska akademiker har som ambition att nå ut på kultursidorna. I fall man när forskningsansökan skrevs, också försökt få den publicerad i kulturdelen hos en svensk tidning hade det tvingat forskaren att göra sitt ämne begripligt för en bredare publik och därmed också öppnat upp för en bredare debatt om forskningen som skulle höja både kvaliteten på kultursidorna och hos akademin. Efter hennes anförande fick hon sällskap på scen av Johan Lundberg, som gav sina perspektiv som forskare och före detta redaktör på tidningen Axess och en diskussion där publikfrågor släpptes in tog vid.

Efter det var det dags för kvällens huvudtalare, litteraturprofessorn och kulturchefen för den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung, Thomas Steinfeld. Sedan fick gästerna tid att checka in på hotellet medan Alfénsalen ställdes i ordning för middag. Där fick gästerna trerätters från Grand Café Borgen och överraskades med ett framträdande av en kvartett från Orphei Drängar.

På fredagen samlades deltagarna 09:30 för att lyssna på ett panelsamtal mellan Svend Dahl, nybliven chef på Liberala Nyhetsbyrån, Lisa Irenius, kulturchef på Upsala Nya Tidning, AnnaKarin Lith, redaktionellt ansvarig på MittMedia, Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren och Daniel Sandström, avgående chefredaktör på Sydsvenskan. De diskuterade hur man kunde göra avtryck genom digitala media, och Svend Dahl noterade att det inte finns något sådant som en geografisk begränsning för ledarsidor längre, och att tidningar i Östersund, Kalmar eller Karlstad kan sätta agendan i hela landet. Panelen talade sedan om paradoxen att lokala media aldrig kan ersättas av riksmedia, eftersom de redaktionerna besitter en kunskap om lokala förhållanden och ofta har en monopolställning, men att det samtidigt är oerhört svårt att locka nya läsare till papperstidningen. En försvinnande liten del av de som prenumererar på papperstidningen är under 25, utan de läser i stället på nätet, med uteblivna intäkter som följd. Irenius berättade om UNTs nya och spännande grepp att erbjuda sina läsare gratis e-böcker med sina recensenters anteckningar bifogade. Till exempel finns Lisa Bjurwalds nya bok Skrivbordkrigarna att läsa här.

Sedan diskuterade Lars Leijonborg, ordförande för MittMedia och Anders Westmark, verkställande direktör för Norran, åter under ledning av Sofia Nerbrand. De pratade om vad de ville med kultursidorna för landsorts- och småstadspressen. De tog sig an frågor som huruvida kultursidorna i liberala tidningar också skulle ha en liberal profil och i fall de skulle gå i samklang eller polemik mot ledarsidan. Även här släpptes publiken in, och arvodesfrågan togs upp igen.

Den sista paneldiskussionen för dagen gick under rubriken ”Kan kulturjournalistiken vara opolitisk?”. I panelen satt Håkan Holmberg, politisk chefredaktör Upsala Nya Tidning, Ulf Lundén, kulturredaktör för DalaDemokraten, Karin Olsson och Maciej Zaremba, medarbetare på Dagens Nyheters kultursidor. Holmberg besvarade frågan med ett kort ”Nej”, medan Zaremba hänvisade till den berömda tesen att all politisk konst är dålig, men att all bra konst är politisk, och likadant var det med kulturjournalistiken. De fick också diskutera om det ökade politiska tyckande på till exempel Svenska Dagbladets ekonomisidor, men exempel som Andreas Cervenka och Carolina Neurath och att Aftonbladets kultursida ibland liknar ett mer radikalt alternativ till ledarsidan.

Foto: Kristoffer Hellman

2017-06-02T23:29:14+00:00 1 februari, 2013|Nyheter|